CENSURERAT

Jag är en sån här ungdom som cyklar. Jag vet, urdumt! Det är jobbigt och tråkigt, plus att cykelvägen är blähä. Men vad gör man inte när man inte har busskort eller bil? Nåväl, idag hade jag som oftast sällskap med en, men vi har bara sällskap halva vägen. Jag varnade honom för att jag inte var på humör för att cykla och att det nog skulle gå väldigt långsamt (som vanligt), men det verkade vara okej för honom. Efter en bit frågade jag honom hur det gick att cykla så långsamt:
- Det går väl, sade han (med en aningens konstig ton)
Jaha, ser man på... I alla fall, när den hurtiga killen svängde av då drogs tempot ner ännu mer. Tänk er en pensionär i uppförsbacke, så var jag där det var platt. En myra skulle gått om mig. Sedan höll jag flera gånger på att somna, tur att jag inte gjorde det för då skulle jag nog ha slagit mig (fast inte så hårt, med den farten!)

Man hinner i alla fall tänka en del när man cyklar. Jag tänkte bland annat på vad härligt det skulle vara om allt grus på cykelbanan ersattes med sand (och helst ett hav och 30 grader till sanden), sedan tänkte jag nog inte något mer vettigt tror jag.

Vilket värdelöst inlägg.